Thailand blev Gran Canaria

Under hela hösten gick vi och drömde om att ta två veckors ledigt och åka till Thailand. Luffa runt på öarna i södra Thailand vore så skönt! M har inte rest på så sätt och det skulle varit så kul att göra det tillsammans.

Tyvärr gjorde mitt jobb så att jag inte kunde komma loss under hela oktober och november. Tillslut fick jag loss en vecka i december men då tyckte vi inte att det var läge att åka så långt som till Thailand. Vi tog en sista minuten resa till GC istället!

Vi bodde i lilla Playa del Cura på ett "barnförbjudet" hotell. Först kände jag mig väldigt egocentrisk som inte ville se en massa ungar med gummikrokodiler i poolen - men guuud så skönt det var!! Otroligt vilket lugn det var i poolområdet.

Playa del Cura hade inte mycket att erbjuda men vi var inte här för rikt nattklubbsliv och partynätter utan nöjde oss bra med stillheten här. Det som möjligen var lite trist var att det inte fanns några utbud av restauranger. Vi hade fått tips om att en av CG´s bästa lokala restaurang skulle finnas i närheten. Den hette Guantanamo och på väg hit såg vi en vägkrog med det namnet, men den såg inte mycket ut för världen. Den låg mitt ute på vischan vid sidan av stora vägen och med en jätteneonskylt på taket.

Efter ett par dagars trevande tog vi mod till oss och gick dit. Vi fann restaurangen vara väldigt speciell och mysig och med mycket servitörer, alla med olika uppgifter. Vinservitör, brödservitör, huvudrättsservitör (chefen), efterrättsservitör och lita annat löst folk. Vi hade varit ute på en roadtrip med vår hyrbil så en av oss skulle köra bilen de sista 700 meterna hem. Först kom en butter herre fram till oss och viftade bort smulor på bordet samtidigt som han undrade vad vi skulle dricka. Vi beställde 2 glas rött vin. Han tittade med stora ögon på oss och frågad om vi inte ville ha en flaska rött. Vi vidhöll våra 2 glas och han muttrade något obegripligt på spanska när han gick iväg. Vi åt Paella, men den var inte så god men stämningen på restaurangen var härlig och vi lovade oss att återvända hit innan hemresan och då utan bil!

Vår sista kväll gick vi de 700 metrarna i skymningen i den klippiga standkanten (bara det ett äventyr i sig) och som två små barn satte vi oss ner på restaurangen för att glatt tala om för den muttrige servitören att idag ville vi ha en flaska rött vin - men ikväll var han ledig! Vi åt en jättegod middag och vi hade toppentrevligt bemötande. Restaurang Guantanamo får du inte missa om du är i närheten!

En annan favorit på vår resa blev lilla fiskebyn Poerto de Mogan. Via slingriga bergsvägar tog vi oss hit med vår hyrbil under en av våra dagsutflykter. M har varit här tidigare och ville visa mig den pitoreska lilla fiskebyn och den gick rakt in i mitt hjärta! Så underbar den var! Prukande blommor, vackra broar och genuint bebyggt. Tänk om hela CG hade fått se ut så här!!! Detta måste vara öns vackraste plats! Vi strosade runt i gränderna och njöt av alla intryck. Vi gick längst ut på piren och fann en fin lokal restaurang som säkert serverar underbar fisk. Vi nöjde oss med en kaffe tillsammans med de lokala fiskarna som höll på med sina nät i närheten. Vi kom att återvända hit vid två tillfällen till under veckan.

Första kvällsbesöket blev en lokal liten mysig restaurang där jag åt havskräftor och M åt ?. Innan maten fick vi in en brödkorg med färska tomater, bröd och vitlöksklyftor och lite färskost. Det var vansinnigt gott att göra sitt eget vitlöksbröd och M höll på att föräta sig på brödet innan maten kom in. Andra och sista kvällsbesöket gjorde vi näst sista dagen och då var vi på restaurang Casito Mediterraneo. Vi satt i den yttersta hörnan i kvällssolen och njöt av varsin meze och tittade på folklivet i hamnen. Fantastiskt mysigt!

En av de första kvällarna var vi på hotellets restaurang, men det var ingen rolig matupplevelse. Kvällen därpå gick vi till det lokala lilla köpcentrumet för att kolla vad det fanns för restauranger. Runt det lilla torget fanns det 3 restauranger och alla samsas om torgytan för sina uteserveringar. Den kvällen vi var här uppträdde en amerikan vid namn Barry Wild. Han sjöng och höll låda så det blev både allsång och tillslut var även vi uppe på torget och buggade!!

Eb dag tog vi vår hyrbil och drog på en bergstur. Både jag och M har varit här förut och då har vi åkt på en arrangerad bussresa. Nu tänkte vi göra den i egen regi! Vi planerade att åka över bergen och ner på andra sidan för att avsluta turen i Las Palmas, bada på Las Canteras och sen äta på någon mysig restaurang på kvällen. Glad och förväntasfulla lämnade vi Playa del Cura efter frukosten. Solen sken och det var varmt och härligt! Vi hade sommarkläder på oss, flipp-flopp och solglasögon - livet lekte!

Vi tuffade på uppför bergen och i den lilla orten San Bartolomé stannade vi för att beundra utsikten och fika på ett litet kafé som jag besökt för 6 år sedan. Det såg precis likadant ut då som nu!

Vi fortsatte vår resa uppåt. Nu började solen gå mer i moln och det blev även kylgare ute visade bilens temperaturmätare. Ju högre upp vi kom desto sämre väder blev det. I bilen satt vi i våra tunna sommarkläder med full värme. Utanför såg vi bybor i full vintermundering traska omkring. På den högsta toppen var det full storm och regnet öste ner. Temperaturen hade nu sjunkit från 23 grader till 9 grader! Samma temperatur som vi lämnat här hemma i Sverige - och vi som hade långbyxor och jacka i bagageluckan!! Ingen av oss ville gå ut! Vi fortsatte ner på andra sidan... mot sol och värme!

Efter en stunds åkande började vi både bli hungriga och i behov av en toalett. Vi kom till en liten stad som hette Vega de San Mateo där vi stannade på torget. Vi bytte om vid bilen när två ynglingar och lokalbor dyker upp. M noterar direkt deras intresse för oss och bilen. Vi lämnar bilen och går mot en närliggande bar, men M har hela tiden kontroll på ynglingarna och bilen. Baren hade bardisk i modell zink och det fanns en känsla av amerikanska södern över hela stället. Det fladdrade en trött fläkt i taket, det satt ett bedagat par vi änden av disken. Kvinnan troligen europe och mannen kanarier. Kvinnan såg att M hade uppsikt över bilen och frågade oss på engelska om vi var oroliga för p-böter. Hon puttade till mannen som småsov och frågade honom på spanska om vi kunde stå där vi stod. Han morrade något till svar på spanska, kvinnan fnissade och säger till oss på engelska - Det är ingen fara, p-vakterna sover nu!

Vi fortsatt resan mot Las Palmas och sol och värme!! Värmen steg sakta ju längre ner vi kom men den steg inte mer än till 16-17 grader och solen uteblev. Vi kom till Las Palmas, parkerade och gick mot stranden Las Canteras men här var det folktomt!! Vi gick för att hitta den berömda gågatan med alla affärer men vi hamnade i något som liknade porrkvarter! Vi gick tillbaka mot stranden och smet in bakvägen till ett fint hotell där vi lånade toaletterna och sen gled jag snyggt fram till portiern och frågade efter vägen till shoppingdistriktet. Utrustad med karta och vägbeskrivning gick vi ut huvudentrén och såg ut som inget hade hänt....

Vi hittade shoppinggatan och två Desigualbutiker men vi tyckte det var så tråkigt där så vi bestämde oss för att strunta i att leta efter en restaurang - vi bestämde oss för att åka tillbaka till Playa del Cura och värmen! På vägen stannade vi på ovan omnämnda Guantanamorestaurangen.

Sista dagarna låg vi stilla i Playa Del Cura på dagarna och bara njöt av solen, värmen och lugnet vid poolen - det var så rogivande och skönt! Vi gick barfota ut på stenstranden och satt och filosoferade på klippblocken när vi kom på att vi skulle gå till ett litet hak som vi sett på stranden nedanför Guantanamo. Det var hett i solen utanför haket som vi trodde ägdes av en engelska. Hon gled omkring och pratade med folk och gjorde inte notis om att vi hade satt oss vid ett bord. Tillslut gick jag in och frågade om vi kunde få beställa. Lite nonchalant gav hon mig menyn. Jag sa att vi ville ha två sandwich och sangria, Hon fnös och sa att det finns såååå många sándwich så vi måste bestämma vilken vi vill ha.... vi fick tillslut varsin och till det sangrian. Guud så gott det var!

Det är miljön och upplevelser som gör att det blir så bra. Detta ställe var precis som Guantanamo ganska ruffigt, inget speciellt men ändå hade det en själ och var väldigt unikt - precis så som det ska vara för att det ska bli så där bra.

Med dessa underbara upplevelser och minnen lämnade vi GC och Playa Del Cura med omnejd och åkte hem till Sverige för att fira jul med våra nära och kära.

Vågig paddling med sälsafari

Klockan 07:00 på lördagsmorgonen den 22 oktober samlades vi 10 sstycken på klubben för att packa släpet med kajaker för att åka till Kyrkviken på Ornö och därifrån paddla ut. Vi åt vår medhavda lunch på stranden innan vi satte i kajakerna och påbörjade paddlingen. Det var ganska lugnt i viken, men det blev blåsigare ju längre ut vi kom. Jag hade valt VKV och Magnus Fischers offshore vilken visade sig vara väldigt tungpaddlad för mig. Jag låg hela tiden sist och fick kämpa varje paddeltag.

Efter cirka 3 timmars paddling nådde vi vårt mål för dagen. Den sista delen av paddlingen hade vi gjort i strålande höstväder om än väldigt blåsigt. Det blev rejäla vågor ett tag och det var svårt att hålla kontakten med varandra. Nu blev det välförtjänt vila!

Efter lite proviantering och vila gav sig några entusiaster ut igen för att surfa och spana på säl! Vi andra valde att stillsamt utforska ön och pyssla om kajakerna! Efter ett par timmar kom "surfarna" åter och glada i hågen meddelade de att de minsann sett säl. Eventuellt tar vi den vägen hem i morgon - beroende på väder, det blåste rejält ute nu.

Vi avslutade dagen med att äta en god middag som förgylldes av ett gott rött vin. Att mat och dryck smakar så vansinningt gott när man är ute så här! M och jag sov i en gammal trång kökssoffa som knarrade. Varje gång någon av oss skulle vända på sig behövde vi göra en gemensam insats - vilket gjorde att övriga i sällskap undrade vad vi höll på med!! Sömnen blev väl sisådär men vi somnade tillslut av trötthet!

Vi vaknade tidigt på söndagsmorgonen av att de första "grötkokarna" ville in i köket och göra frukost. Vädret såg ganska hyggligt ut, det blåste med var i alla fall upphåll. Vi bestämde oss för att ta vägen förbi sälkolonien som kamraterna sett igårkväll. Vi paddlade cirka en timme till rakt ut i Östersjön och det blåste hårt hela tiden. Jag kämpade på med min tröga kajak. Det kändes som att paddla ett badkar!
Plötsligt började det lukta djurpark och det lät konstigt - då märker jag att framför oss är sälarna! Säkert 50-talet sälar ligger och slöar på kala klippor framför oss - jag vågade nästan inte andas! Jag höll kajaken så hårt jag kunde för att inte driva iväg i den kraftiga blåsten, vet inte hur länge vi låg där och tittade. Tillslut kom vi lite för nära och de dök ner i vattnet och kom emot oss!! Plötsligt dyker en säl upp bara 10 meter från min för! Som jag önskat att jag hade en kamera tillgänglig då!

Härifrån delade vi upp gruppen och ett gäng paddlade via Huvudskär mot Ornö och ett gäng paddlade dirket på målet - Ornö. Cirka 4 timmar senare nådde vi Kyrkviken efter en kämpig och blåsig paddling. M var mitt stora stöd när han peppade mig hela tiden i min kamp med den tunga kajaken. Jag kände mig iallafall jättenöjd med helgen och det äventyr vi fick vara med om, men jag ska aldrig mer ta den där kajaken!!

En sagolik weekend i Skåne

I slutet av september packade vi bilen för att åka på en roadtrip till Skåne. Vår första anhalt på resan var Österlen och Kivik. Jag har aldrig varit där och M var övertygad att jag skulle gilla det. Vi kom fram till Kivik på sen eftermiddag och vi checkade in på Kiviksstrands vandrarhem där vi bokat ett rum. Vilket fantastiskt ställe, med bästa läget vid stranden i Kivik! Omsorgsfullt renoverad skolbyggnad med toppenfräscha rum i bästa klass. Underbar frukostbuffé och fantastiskt bemötande av värdparet. Vi röstade naturligtvis på Kivikstrand i STF´s tävling om Årets Kudde - och Kivikstrand vann kudden!

Frukostbordet på Kivikstrand

Interiörbild från Kivikstrand

Efter en god frukost och trevlig pratstund med  ägaren om renovering och inredning tackade vi för oss. Just nu pågick den årliga äppelmarkanden i Kivik och vi inspekterade även årets äppeltavla som skapats av Emma Karp Lundström . 35 000 äpplen av nio olika sorter uppsatta på 70 000 spikar bildar den 108 kvadratmeter stora tavlan "Äppelrike". Otroligt fascinerande!

Del ur äppeltavlan 2011

Nu for vi vidare mot Kiviks äppelmusteri där vi började med att äta lunch i deras restaurang. Det var rena sommarvärmen ute och vi valde att sitta ute. Lunchen bestod av kalkonbröst, äppelsalsa, kokt potatis och grönsallad till det - underbart gott! Efter lunchen promenerade vi runt i deras museeum och tittade på den vackra trädgården och fina arrangemang.

Mumsig äppellunch på musteri

Efter alla äppelintryck var det dags att åka till Stenshuvud nationalpark. Det var otroligt vackert och varmt väder. Vi promenerade en stund på stranden innan vi la oss ner för att sola. Det här måste vara en av Sveriges vackraste stränder! Svårt att förstå att vi är i slutet av september - kändes helt klart som om vi var utomlands.
När vi njutit av fint väder, sol och salta stänk var det dags att fortsätta ner mot Helsingborg som var vårt nästa mål. Tänk att jag missat alla dessa underbara svenska pärlor genom åren.... jag bara satt och njöt när vi for genom den vackra höstlandskapet.

I Helsinborg var plötsligt inte vädret det bästa, men vad gjorde det. Vi checkade in på hotellet och tvättade av oss resdammet innan vi gick till hotellbaren för en drink innan middagen. Vi hade bokat bord på Olsons Skafferi där vi njöt underbart god mat. Jag blev överförtjust när jag upptäckte att de serverade en av min favoriträtter -Pasta con cozze o vongole - pasta med musslor i en underbar buljong. Till det blev vi rekomenderade Palio Montepulciano D`Abruzzo, Citra Vini.Underbart gott!! Vi satt ute på deras baksida med rutig duk och levande ljus! Dt var sååå mycket italien över den underbara kvällen!

Mölle by the sea

Efter hotellfrukosten gav vi oss iväg mot Mölle och Kullens fyr. Det var en otroligt vacker dag igen och solen strålade från en klarblå himmel!  Vi hoppade på klippor i Kullen och besökte fyren. Har aldrig varit inne i en fyr tidigare och jag blev glatt överraskad att det var så vackert! Därefter åkte vi till Mölle där vi åt en god lunch på stadshotellet.

Insidan av Kullens fyr

Vår resa avslutades med en dagstur till Danmark och Humlebäck och Louisiana. Vi tog båten tidigt på morgonen och det var dimmigt över sundet.

Väl framme i Humlebäck sprack det upp och blev väldigt vackert. Vi besökte den då pågående utställningen Klee och Cobra. Vi intog lunch med "den lille" i Lousianas vackra trädgård innan vi tog båten tillbaka till Helsingborg. Väl där promenerade vi på längs kajpromenaden i det nya området i hamnen. Det var svårt att tro att det var den 1 oktober idag! Solen strålade och det var över 23 grader varmt!  Kvällen avslutades med en god middag - återigen på Olsons skafferi!

Underbara sensommardagar i Sthlm skärgård

En tidig fredagsmorgon i början på augusti tog vi cyklarna till Nybrokajen för att ta båten ut till Finnhamn. Det är en speciell känsla att bege sig ut på äventyr, möta staden som sakta vaknar, människor som är på väg till jobb, sopbilen och sopgubbarna som beger sig ut på veckans sista soprunda. Det vilar något förväntasfullt över hela staden på något särskilt fredagssätt....

På väg mot Finnhamn

Vi hade en härlig dag med sol och bad på klipporna på Stora Jolpan. På kvällen åt vi gott på Finnhamns värdshus. Efter middagen gick vi ut till klipporna på Idholmen där vi tittade på den vackra kvällshimlen innan vi gick hem och sov gott på vandrarhemmet Utsikten.

Klippor i kvällsljus på Idholmen

Dag två vandrade vi runt Lilla Jolpan innan vi avslutade med en glass i väntan på båten hem till stan.

Längst ut på Lilla Jolpan

Glass innan båtresan hem

Vandring i Grövelsjön

Årets vandring skulle genomföras i 4 dagar i Grövelsjön tillsammans med mina tjejkompisar från fjolårets vandring Abiskao-Kebnekaise. Årets vandring skulle bli mer komfortabel än fjolårets. Vi valde att bo på Grövelsjöns fjällstation och utgå därifrån i dagsturer. Inte göra stugvandringar som i fjol. Vi åkte tåg från Stockholm till Mora där vi i ösregn bytte till buss mot Grövesjöns fjällstation. Första dagen/kvällen blev det installation och inspektering av närmiljön kring fjällstationen. Det var inget kanonväder men ändå uppehåll. På kvällen åt vi en god 3 rätters middag på fjällstationens restaurang innan vi provade våra kojplatser. 

När vi vaknade andra dagen insåg vi snart att vädret inte var så bra. Det hängde regn i luften och vi beslutade oss för en lite mindre tur. Vi valde att gå till Silverfallet från Grövelsjön. Vi följde den kryssmarkerade leden mot hängbro över ån Grövlan. Väl framme vid fallet satte vi oss ner för att äta vår medhavda matsäck - då kom regnet! Vi tog skydd under ett par vindpinade björkar och fick i oss lunchen lagom till det slutade regna. Efter pausen fortsatt vi . Vi följde renstängslet på svenska sidan norrut en bit innan vi vek av ner tillbaks mot Grövelsjön. Totalt blev vår dagstur en liten kort tur på cirka 10 km. Tillbaks på fjällstationen gick vi och bastade innan vi skulle äta middagen i restaurangen - skönt! Efter middagen låg vi i varsin soffa i sällskapsutrymmet. Vi berättade gamla historier för varandra och skrattade så vi tjöt! Underbart rolig avslutning på dagen!

Även den andra dagen var det dåligt väder. Idag var vi mer sugna på att vandra lite längre.
Valet idag blev att följ den väg Linné färdades på sin vär till Röros 1734. Vi startade vid Sjöstugan, gick över bron vid ån Grövlan och följde därefter leden mot Sylen/Svukuriset. Stigen är mycket lätt att följa och efter ca 2 km passerar vi renstängslet och riksgränsen mellan Sverige och Norge. Klockan 12:00 idag skulle en tyst minut hållas för att  hedra offren i terrorattentattet på Utöya i Norge. Det kändes väldigt bra att vi just precis hade passerat gränsen till Norge och fick på så sätt vara i Norge under denna tysta minut.

Här uppe kan man gå så långt man vill, öppen och lättgången fjällterräng med fina dalgångar inbjuder till fina strövturer. Vi fortsatte upp mot Salsfjället och vidare till Sylen för att därifrån ta båt åter till Sjöstugan. Uppe på Salsfjället åt vi vår lunch tillsammans med ett helt gäng med fjällemmlar som rasslade ut och in bland stenarna. De var nyfikna på vilka som plötsligt slagit läger! Vandringen var ganska lätt och det var väldigt fin natur. Utsikten ner mot Grövelsjön och Sylen var storslagen! Så vackert! Vi kom ner till Sylen i god tid tills båten skulle gå så vi valde att lägga oss i blåbärsriset och vila - det var underbart skönt!

Båten blev full med vandrare som skulle tillbaka till Sjöstugan. Det blåste rejält och det blev sämre väder. Inte utan att jag kände mig lite lugnare när vi nådde stranden på andra sidan sjön. Väl hemma på fjällstationen igen tog vi en shot gjord på blåbärslikör och vaniljvodka för att lugna nerverna. Dagen avslutades med bastubad följt av trerättersmiddag och soffhäng.

Tredje dagen var vädret inte bättre - snarare sämre! Vi valde att ta en topptur idag! Den närbelägna toppen Jakobshöjden skulle bestigas idag tänkte vi. Vid klart väder ser man toppar i Härjedalen och på norska sidan från Jakobshöjdens topp. Vi hoppades på att vädret skulle bli bättre under vår bestigning så vi skulle få njuta denna utsikt! Vi följde leden och skyltarna mot Jakobshöjden och följer väl upptrampade stigar. Vi klättrade och klättrade och ju högre upp vi kom, ju dimmigare blev det. Väl uppe på toppen hade det börjat regna hårt igen och dimman låg tät. Uppe på toppen finns ett litet hus som kan användas som vindskydd, men det var förstås låst!

Vi åt lite matsäck ute i regn och i full storm. Det var andra vandrare på toppen men de valde att vända och gå ner ganska omgående. När vi skulle vända ner igen började vi gå och efter en stund började vi fundera på hur vi gick.... åt vilket håll hade vi gått??  Det är inte enkelt att hålla ordning på vädersträcken i dimma. Vi tyckte ju inte att vi skulle gå så långt, fjällstationen låg ju rakt nedanför oss.... men så svårt det var utan kompass och veta vart vi gick. Vi gick och vi gick... plötslig ser vi en ensam ren komma travande. Nu började även dimman lätta och vi ser att vi har gått för snett. Vi har passerat ovanför fjällstationen och är på väg söderut! Nåja, tillslut dök en skylt upp där det står Grövelsjöns fjstn på! Lycka! Vi trampar raskt på i rätt riktning! Tänk att man kan ställa till med äventyr så i närmiljön!

Klockan sju på morgonen dagen därpå lämnade vi Grövelsjöns fjällstation med buss mot Mora och tåget. I Mora spricker himlen upp och det blir strålande sol! Vandrarkängoroch zip-off benen åker av för att få en gnutta sol innan tåget kommer. Vi ska byta tåg i Gävle. Väl där får vi vänta i nästan en timme för att det är något elfel. Tillslut kommer tåget, men då är det tydligen fel på tåget och vi ska invänta ett nytt tåg.... tillslut får vi gå ombord och vi rullar sakta. I Alvesta stannar tåget och vi får gå ut och byta tåg. Ett fullt tåg ska på ett annat fullt tåg! Det blir lite lätt kaosresa hem och det är jätteskönt när vi äntligen rullar in på Sthlm C!