Thailand blev Gran Canaria

Under hela hösten gick vi och drömde om att ta två veckors ledigt och åka till Thailand. Luffa runt på öarna i södra Thailand vore så skönt! M har inte rest på så sätt och det skulle varit så kul att göra det tillsammans.

Tyvärr gjorde mitt jobb så att jag inte kunde komma loss under hela oktober och november. Tillslut fick jag loss en vecka i december men då tyckte vi inte att det var läge att åka så långt som till Thailand. Vi tog en sista minuten resa till GC istället!

Vi bodde i lilla Playa del Cura på ett "barnförbjudet" hotell. Först kände jag mig väldigt egocentrisk som inte ville se en massa ungar med gummikrokodiler i poolen - men guuud så skönt det var!! Otroligt vilket lugn det var i poolområdet.

Playa del Cura hade inte mycket att erbjuda men vi var inte här för rikt nattklubbsliv och partynätter utan nöjde oss bra med stillheten här. Det som möjligen var lite trist var att det inte fanns några utbud av restauranger. Vi hade fått tips om att en av CG´s bästa lokala restaurang skulle finnas i närheten. Den hette Guantanamo och på väg hit såg vi en vägkrog med det namnet, men den såg inte mycket ut för världen. Den låg mitt ute på vischan vid sidan av stora vägen och med en jätteneonskylt på taket.

Efter ett par dagars trevande tog vi mod till oss och gick dit. Vi fann restaurangen vara väldigt speciell och mysig och med mycket servitörer, alla med olika uppgifter. Vinservitör, brödservitör, huvudrättsservitör (chefen), efterrättsservitör och lita annat löst folk. Vi hade varit ute på en roadtrip med vår hyrbil så en av oss skulle köra bilen de sista 700 meterna hem. Först kom en butter herre fram till oss och viftade bort smulor på bordet samtidigt som han undrade vad vi skulle dricka. Vi beställde 2 glas rött vin. Han tittade med stora ögon på oss och frågad om vi inte ville ha en flaska rött. Vi vidhöll våra 2 glas och han muttrade något obegripligt på spanska när han gick iväg. Vi åt Paella, men den var inte så god men stämningen på restaurangen var härlig och vi lovade oss att återvända hit innan hemresan och då utan bil!

Vår sista kväll gick vi de 700 metrarna i skymningen i den klippiga standkanten (bara det ett äventyr i sig) och som två små barn satte vi oss ner på restaurangen för att glatt tala om för den muttrige servitören att idag ville vi ha en flaska rött vin - men ikväll var han ledig! Vi åt en jättegod middag och vi hade toppentrevligt bemötande. Restaurang Guantanamo får du inte missa om du är i närheten!

En annan favorit på vår resa blev lilla fiskebyn Poerto de Mogan. Via slingriga bergsvägar tog vi oss hit med vår hyrbil under en av våra dagsutflykter. M har varit här tidigare och ville visa mig den pitoreska lilla fiskebyn och den gick rakt in i mitt hjärta! Så underbar den var! Prukande blommor, vackra broar och genuint bebyggt. Tänk om hela CG hade fått se ut så här!!! Detta måste vara öns vackraste plats! Vi strosade runt i gränderna och njöt av alla intryck. Vi gick längst ut på piren och fann en fin lokal restaurang som säkert serverar underbar fisk. Vi nöjde oss med en kaffe tillsammans med de lokala fiskarna som höll på med sina nät i närheten. Vi kom att återvända hit vid två tillfällen till under veckan.

Första kvällsbesöket blev en lokal liten mysig restaurang där jag åt havskräftor och M åt ?. Innan maten fick vi in en brödkorg med färska tomater, bröd och vitlöksklyftor och lite färskost. Det var vansinnigt gott att göra sitt eget vitlöksbröd och M höll på att föräta sig på brödet innan maten kom in. Andra och sista kvällsbesöket gjorde vi näst sista dagen och då var vi på restaurang Casito Mediterraneo. Vi satt i den yttersta hörnan i kvällssolen och njöt av varsin meze och tittade på folklivet i hamnen. Fantastiskt mysigt!

En av de första kvällarna var vi på hotellets restaurang, men det var ingen rolig matupplevelse. Kvällen därpå gick vi till det lokala lilla köpcentrumet för att kolla vad det fanns för restauranger. Runt det lilla torget fanns det 3 restauranger och alla samsas om torgytan för sina uteserveringar. Den kvällen vi var här uppträdde en amerikan vid namn Barry Wild. Han sjöng och höll låda så det blev både allsång och tillslut var även vi uppe på torget och buggade!!

Eb dag tog vi vår hyrbil och drog på en bergstur. Både jag och M har varit här förut och då har vi åkt på en arrangerad bussresa. Nu tänkte vi göra den i egen regi! Vi planerade att åka över bergen och ner på andra sidan för att avsluta turen i Las Palmas, bada på Las Canteras och sen äta på någon mysig restaurang på kvällen. Glad och förväntasfulla lämnade vi Playa del Cura efter frukosten. Solen sken och det var varmt och härligt! Vi hade sommarkläder på oss, flipp-flopp och solglasögon - livet lekte!

Vi tuffade på uppför bergen och i den lilla orten San Bartolomé stannade vi för att beundra utsikten och fika på ett litet kafé som jag besökt för 6 år sedan. Det såg precis likadant ut då som nu!

Vi fortsatte vår resa uppåt. Nu började solen gå mer i moln och det blev även kylgare ute visade bilens temperaturmätare. Ju högre upp vi kom desto sämre väder blev det. I bilen satt vi i våra tunna sommarkläder med full värme. Utanför såg vi bybor i full vintermundering traska omkring. På den högsta toppen var det full storm och regnet öste ner. Temperaturen hade nu sjunkit från 23 grader till 9 grader! Samma temperatur som vi lämnat här hemma i Sverige - och vi som hade långbyxor och jacka i bagageluckan!! Ingen av oss ville gå ut! Vi fortsatte ner på andra sidan... mot sol och värme!

Efter en stunds åkande började vi både bli hungriga och i behov av en toalett. Vi kom till en liten stad som hette Vega de San Mateo där vi stannade på torget. Vi bytte om vid bilen när två ynglingar och lokalbor dyker upp. M noterar direkt deras intresse för oss och bilen. Vi lämnar bilen och går mot en närliggande bar, men M har hela tiden kontroll på ynglingarna och bilen. Baren hade bardisk i modell zink och det fanns en känsla av amerikanska södern över hela stället. Det fladdrade en trött fläkt i taket, det satt ett bedagat par vi änden av disken. Kvinnan troligen europe och mannen kanarier. Kvinnan såg att M hade uppsikt över bilen och frågade oss på engelska om vi var oroliga för p-böter. Hon puttade till mannen som småsov och frågade honom på spanska om vi kunde stå där vi stod. Han morrade något till svar på spanska, kvinnan fnissade och säger till oss på engelska - Det är ingen fara, p-vakterna sover nu!

Vi fortsatt resan mot Las Palmas och sol och värme!! Värmen steg sakta ju längre ner vi kom men den steg inte mer än till 16-17 grader och solen uteblev. Vi kom till Las Palmas, parkerade och gick mot stranden Las Canteras men här var det folktomt!! Vi gick för att hitta den berömda gågatan med alla affärer men vi hamnade i något som liknade porrkvarter! Vi gick tillbaka mot stranden och smet in bakvägen till ett fint hotell där vi lånade toaletterna och sen gled jag snyggt fram till portiern och frågade efter vägen till shoppingdistriktet. Utrustad med karta och vägbeskrivning gick vi ut huvudentrén och såg ut som inget hade hänt....

Vi hittade shoppinggatan och två Desigualbutiker men vi tyckte det var så tråkigt där så vi bestämde oss för att strunta i att leta efter en restaurang - vi bestämde oss för att åka tillbaka till Playa del Cura och värmen! På vägen stannade vi på ovan omnämnda Guantanamorestaurangen.

Sista dagarna låg vi stilla i Playa Del Cura på dagarna och bara njöt av solen, värmen och lugnet vid poolen - det var så rogivande och skönt! Vi gick barfota ut på stenstranden och satt och filosoferade på klippblocken när vi kom på att vi skulle gå till ett litet hak som vi sett på stranden nedanför Guantanamo. Det var hett i solen utanför haket som vi trodde ägdes av en engelska. Hon gled omkring och pratade med folk och gjorde inte notis om att vi hade satt oss vid ett bord. Tillslut gick jag in och frågade om vi kunde få beställa. Lite nonchalant gav hon mig menyn. Jag sa att vi ville ha två sandwich och sangria, Hon fnös och sa att det finns såååå många sándwich så vi måste bestämma vilken vi vill ha.... vi fick tillslut varsin och till det sangrian. Guud så gott det var!

Det är miljön och upplevelser som gör att det blir så bra. Detta ställe var precis som Guantanamo ganska ruffigt, inget speciellt men ändå hade det en själ och var väldigt unikt - precis så som det ska vara för att det ska bli så där bra.

Med dessa underbara upplevelser och minnen lämnade vi GC och Playa Del Cura med omnejd och åkte hem till Sverige för att fira jul med våra nära och kära.