Vi gick vidare till Stampen. Jösses, här har jag bara varit på lördagseftermiddar på Brian Kramers Blues Jam. Spännande att se vilken publik som går hit på lördagskvällar.

Vi kom precis lagom till bandet började spela. De hette Chuck Berry Mania och lirade rock'n'roll a´la 50-tal. De var duktiga och publiken som var ganska blandad rockade med. Det kom fler fd. kollegor under kvällens lopp, vilket var skoj.
Jag tittar runt i lokalen och noterar att det är en hög medelålder på församlingen. Det slår mig plötsligt att inom en inte alltför lång tid kommer merparten av denna församling vara pensionärer(en del var säkert redan det). Undrar hur det kommer se ut på våra äldreboenden då? Inte kommer det vara efterfrågan på "kvitterkvällar i parken", nä det blir nog mer åt hållet "Röj i Bredäng".
När bandet spelat sin sista låt bestämde vi oss för att åka hem. Ut i kylan halkade vi för att ta oss till pendeltåget för vidare färd hem till förorten. Som vanligt förundras jag över kontrasterna när vi möter ungdomarna i sina tunna festskor med jätteklackar och öppen tå på väg ut i Stockholmsnatten.
I dunjacka, grova stövlar, yllestrumpor, toppluva och handväska sätter vi oss på tåget - skönt och komma hem i god tid! Nu är man klart och tydligt i medelåldern - ett steg närmre åldringsvården ;) hoppas dom spelar U2 och Depech Mode på "hemmet"!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar